Skatta framtidens frostrisk med verktyg på nätet
Frostskador är ett gissel i många granplanteringar, men de kommer att bli ännu värre när temperaturen ökar. Nu finns kristallkulan som gör det möjligt att spana in tillståndet i morgondagens planteringar. Verktyget Frostrisk ger besked om frostrisken de närmaste 70 åren.
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
Future Forests har tidigare rapporterat om forskaren Ola Langvalls nya modeller för frostrisk hos gran i ett förändrat klimat (läs mer). Tillsammans med Skogforsk har han nu införlivat modellen i det webbaserade verktyget Frostrisk, som finns gratis tillgängligt på www.kunskapdirekt.se.Frostrisk gör en beräkning av risken att granplantorna frostskadas. Risken beror på läge i landet, det enskilda hyggets topografi och markförhållanden, skogens skötsel och valet av planttyp och genetiskt ursprung. Exempel på åtgärder som minskar frostrisken är skärmställning, markberedning, större plantor och senskjutande provenienser. Faktorer som ökar frostrisken kan vara plan mark, torrt ytskikt eller om hygget är stort så att den omgivande skogens frostlindrande verkan är liten.
Den ursprungliga modellen togs fram i samarbete mellan SLU och Skogforsk, och bygger på vetenskapliga studier om hur granens skottskjutning och invintring styrs av temperatur och daglängd, och hur den varierar med trädslagets geografiska ursprung. Tillsammans med empiriska studier och erfarenheter om hur temperaturen påverkas av skärmträd, plantors höjd, markberedning och ståndortsförhållanden kunde den kompletta modellen sättas samman.
I nya Frostrisk har en ytterligare funktion lagts till. Användaren kan där beräkna ett frostscenario för ett framtida klimat. Modellen bygger på dygnsmedel- och dygnsminimitemperaturer från SMHI Rossby Centres mest troliga scenario (kallat B2). De framtida frostriskerna beräknas i 10-års intervall fram till och med 2080.
Ökad frostrisk i södra Sverige
Modellerna visar att risken för vårfrostskador kommer att öka på många platser, särskilt i de södra delarna av landet. Förklaringen är att den högre temperaturen driver fram en tidigare skottskjutning hos granarna. Samtidigt är temperaturhöjningen inte tillräckligt stor för att motverka frostnätter. Under höstarna, där invintringen i första hand styrs av ljuset, kommer troligen frostskadorna i stället att minska.
Hur ska en skogsägare förhålla sig till den nya kunskapen? Froster drabbar framför allt unga plantor, därför är det risken idag som är intressant för den som gör en plantering. Däremot bör alla som arbetar strategiskt med plantproduktion och skogsträdsförädling känna till förändringarna. Det kan handla om att välja mer senskjutande granmaterial till morgondagens fröplantager, eller att välja en annan skogsskötsel på de mest frostutsatta markerna.
Ett exempel:
En 2-årig täckrotsgran av sydsvenskt ursprung planteras på ett markberett, plant hygge utan skärmträd i Småland. Med dagens klimat beräknas 62 % av plantorna att drabbas av vårfrostskador innan de nått ungskogsstadiet. År 2050 blir det i stället 85 %. Hade vi i stället valt vitryska granar (med senare skottskjutning) hade frostrisken varit 43 % idag och 67 % år 2050.
/ Mats Hannerz
