EU uppmärksammar forskarnas varningar för ökad spridning av skadegörare i skogen
Risken för att skogen ska drabbas av invasiva sjukdomar ökar, men samhället har alltför dålig beredskap och agerar ofta för sent. Budskapet kommer från Jan Stenlid och hans kollegor i Future Forests delprojekt Svamp och insektsskador. EU-kommissionens generaldirektorat för miljö uppmärksammar deras varningar i det senaste numret av nyhetsbrevet "Science for Environment Policy".
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
Kastanjesjuka och almsjuka är två i en lång rad rad nya sjukdomar som drabbat skogen under de senaste århundradet. Mest kostsam för Sverige är rotrötan (Heterobasidium annosum), som visserligen är en inhemsk sjukdom, men som fått växande omfattning på grund av bland annat förändrade bruksmetoder. Ökad global handel med växtmaterial och klimatförändringar medför att liknande storskaliga sjukdomsangrepp kan komma att bli vanligare i framtiden.Det ligger en stor utmaning i att lära sig förutspå nya sjukdomars spridningsmönster och vilken grad av skada de kan orsaka. Vissa patogener kan när dom introduceras i en ny miljö utveckla invasiva egenskaper, medan andra förblir relativt harmlösa.
EU tillåter idag handel med växtmaterial, t ex blommor, lökar och plant, under förutsättning att växten medför ett så kallat växtpass, ett intyg på att växten undersökts och konstaterats vara fri från kända sjukdomar. Detta hindrar inte införsel av hittills okända sjukdomar, liksom sjukdomar som inte hittas vid kontrollerna.
Forskarna presenterar i en artikel i tidskriften Forests en serie åtgärder som kan öka beredskapen och skapa sett system för tidiga varningar . De föreslår ett globalt nätverk av särskilda planteringar som kan fungera som varningsklockor för spridning av okända sjukdomar. Inom EU borde det skapas ett system med sporfällor placerade vid centrala knytpunkter för timmerexport och -import, för att fånga upp sjukdomar som sprids via handeln med trävaror. Dessutom föreslår forskarna ett internetbaserat rapportsystem där allmänheten kan gå in och rapportera biologiska avvikelser. Ett liknande system finns redan i Sverige och har här visat sig fungera bra.
Epidemologisk övervakning kan stärka förmåga att förutspå skadliga sjukdomar i framtiden, men det finns en farhåga att den höga prioriteten för frihandel inom EU försvårar för enskilda länder att införa strängare lagar kring införsel av växtmaterial.
Forskarna konstaterar att det också är av stor vikt att biologerna förbättrar kommunikationen kring hur och varför växtsjukdomar sprids, så att riskhanteringen kan baseras på aktuell och relevant kunskap.
