Global översikt över naturhänsyn i produktionsskogar

Den tematiska arbetsgruppen syftade till att göra en sådan global översikt genom att samla forskare och praktiker till en veckas workshop. Målet var att göra en skriftlig sammanfattning av praktik och forskning. 15 sakkunniga inom ämnet bjöds in och totalt representerades 11 länder. Ett underlagsdokument togs också fram där varje land/region beskrevs under rubriker som skogsstillstånd, avverkningssystem, planering, styrmedel, övervakning, nivåer på naturhänsyn och forskning. Första dagen av workshop-veckan hölls ett seminarium på KSLA där deltagarna berättade om hur naturhänsyn praktiseras i olika länder. De fyra följande workshopdagarna ägnades åt att redovisa och diskutera producerat material. Störst vikt las vid boreala och tempererade skogar men tropikerna togs också med i översikten.

Den största tillämpningen av naturhänsyn finns i norra Europa, Kanada och norra USA. Modellen används på all produktiv skogsmark i Sverige, Norge och Finland och på 50-100% i Estland, Lettland och Litauen. Även i Alberta, British Columbia, Ontario och Washington, Oregon och Minnesota tillämpas modellen på 50-100% av produktiva skogsmarken medan graden är lägre i t.ex. Georgia USA och Quebec, Saskatchewan, Kanada. Endast ett exempel finns i Latinamerika där modellen används på ett par rancher i Patagonien. I Australien praktiseras naturhänsyn i t.ex. delstaten West Australia. På Tasmanien omfattas endast en smärre del av skogsmarken. Modellen har också på senare tid införts vid selektiva avverkningar i Tyskland där numera bestämmelser om att spara hänsynsträd införts i flera delstater.

Sättet att utföra naturhänsyn är tämligen likartat mellan olika länder och regioner. Ofta lämnas en blandning av fristående träd och trädgrupper. En skillnad är att nivåerna är låga i norra Europa jämfört med Nordamerika och Australien. Sverige lämnar i snitt 3-(5)% av arealen för naturvård vid avverkning, enligt statistik från Skogsstyrelsen. Det är ungefär samma nivåer i Norge och Finland medan Baltikum ligger något högre. Exempel från andra kontinenter: 8-50% i Alberta Canada, mellan 10 och 25% på privatskogsmark i Oregon och Washington in USA. I Tasmanien sparas ungefär 30%. En tendens finns att nivåerna är låga dels inom regioner där skogsbruk bedrivits under lång tid, dels i områden med en stor andel privata markägare. Flertalet deltagare menade att certifiering är helt avgörande för införandet och upprätthållandet av naturhänsynsmodellen. Men statliga styrmedel i form av lagar och regleringar är också viktiga. I de länder som representerades på workshopen har inga statliga bidrag hittills utgått för att täcka virkesförluster utan markägaren bär kostnaden.