Människors attityder och värderingar när det gäller skogens förvaltning kan kopplas till skogen som sådan, men också till faktorer som betydelsen av rent vatten, ekonomi eller kulturellt och historiskt arv. Den livsstil vi väljer och de beslut vi fattar är resultat av olika individuella mål, men vi påverkas också av vad andra i vår omgivning gör och tycker – normer styr en del av vårt beteende.Många beslut och hur vi agerar när det gäller skogen och dess resurser kan beskrivas som ett socialt dilemma. Inte minst i tider av klimatförändring kan vi uppleva en konflikt mellan de kortsiktiga personliga intressena och de mer långsiktiga kollektiva. Gruppers olika intressen gör frågan om skogens utnyttjande än mer komplicerad. Den privata skogsägaren, skogsindustrin, allmänheten, myndigheter och intresseorganisationer har olika synsätt och därmed olika mål; timmer- och massa produktion, hög biodiversitet, rekreation, minskad risk för skadeangrepp, hög vattenkvalitet är exempel på intressen som kan stå i konflikt med varandra. De olika intressena kan ge kortsiktiga personliga effekter för vissa, och långsiktiga kollektiva för andra.
Det övergripande målet för delprojektet är att öka kunskapen om hur attityder och värderingar hos skogsägare och icke skogsägare påverkar nyttjandet av, och efterfrågan på, skogens resurser samt hur de påverkar dessa gruppers beslut och beteenden. I projektet ligger fokus på individen med dennes socio-demografiska egenskaper, värderingar och attityder, men också den enskilde som en av flera i ett kollektiv (samhälle) med olika grad av frihet, restriktioner och inte minst normer. Med utgångspunkt i klimatförändring, globalisering, och ökad konsumtion av varor och energi är delprojektets specifika syfte är att klarlägga hur miljörelaterade värderingar och attityder är kopplade till skogsägares och icke-skogsägares val och beteenden. Ytterligare ett syfte är att undersöka om och hur miljörelaterade värderingar och attityder förändras över tid i olika befolkningsgrupper (ålder, kön, utbildning etc.) och i olika geografiska områden. Det har visat sig att människors behov av vila och återhämtning kan påverka deras miljövärderingar och att det finns tendenser att s.k. naturliga naturmiljöer föredras framför mer urbana miljöer. Därför studeras också hur olika skogslandskap eller scener uppfattas för olika aktiviteter.
Enkät till skogsägare och allmänhet
I projektet genomfördes 2010 en enkätstudie, riktad till 2000 skogsägare (både utbo- och åboägare) och 2000 personer som representerade allmänheten. Svarsfrekvensen var 51% respektive 40%. Här presenteras några av resultaten.
Åbo- och utboägare
En ökande andel av de privata skogsägarna är s.k. utbo-ägare, dvs de bor inte på skogsfastigheten eller i den kommun skogen är belägen (Nordlund & Westin, 2010). Utboägare har i högre utsträckning ärvt skogsfastigheten medan åbor genom köp inom familjen (44%) eller på öppna marknaden (20%) varit mer aktiva i processen att äga skog. Skogens betydelse för den egna ekonomin är högre för åboägarna, som också i högre grad vill prioritera skogens produktionsvärden.
När det gäller ekologiska och rekreationsvärden fann vi dock ingen skillnad mellan grupperna vare sig när det gäller värden eller skötsel. Skillnaderna var i stället större mellan kvinnor och män. Kvinnor fäste större vikt vid de ekologiska aspekterna och tyckte att det var viktigt att bevara urskog, och att skydda växter och djur. Kvinnor tyckte också i högre grad än män att rekreationsaspekterna är viktiga när det gäller skogens nytta och hur skogen ska förvaltas. Män menar, å andra sidan, att produktionsvärdena är viktigare.
Skogsägare och allmänheten
I samma enkätstudie fann vi att skogsägare och allmänhet betonade olika värden i skogen (Eriksson, 2011). Skogsägare betonade produktion, medan allmänheten lade större vikt vid skogens ekologiska värden och rekreation. Skillnaderna var emellertid mindre när det gällde uppfattningar om lönsamheten i skogsbruket. Här visade det sig att även allmänheten ansåg att lönsamhet är viktigt. Studien visade också på en variation inom såväl skogsägarna som allmänheten. Inom gruppen skogsägare fanns de som betonade produktion framför allt, men även de som lyfte fram värden som ekologi och jakt/fiske.
Tätortsnära skog
Baserat på enkätundersökningens del till allmänheten genomfördes en speciell studie av hur svarande som bodde i städer uppfattar tätortsnära skog (Nordlund m.fl., 2011). Tätortsnära skog (definierad som skog utanför tätortens gränser) uppskattades överlag för sina positiva effekter på personligt välmående, samtidigt som dess tillgänglighet och betydelsen av att bevara skogen från exploatering betonades. Kvinnor, äldre och högutbildade betonade den tätortsnära skogens kvaliteter för att främja personligt välmående i högre grad än andra grupper. Studien visade dock att människors grundläggande livsåskådningar och miljöspecifika attityder är viktigare än sociodemografiska egenskaper för att förklara specifika uppfattningar om tätortsnära skog. För att uppnå de av regeringen fastslagna miljömålen om goda urbana livsmiljöer är det tydligt att kommunala planerare bör ta hänsyn till människors varierande uppfattningar om tätortsnära skog för att minska framtida konflikter mellan allmänheten, skogsägare, skogsskötare och planerare.
Rekreationsskog
Vilken typ av skog människor vill besöka för vardagliga rekreationsaktiviteter studerades i en scenpreferensstudie. Resultaten visade att människor föredrar olika skogsmiljöer för olika aktiviteter; skogsmiljöer med spår av rekreation (t ex stigar) för att promenera och göra utflykter i men mer naturliga miljöer för att plocka bär och svamp. Vissa skillnader fanns även mellan miljöer med olika grad av biodiversitet. Miljöer med hög grad av biodiversitet föredrogs av de som vill studera växter och djur, medan en låg grad av biodiversitet föredrogs av de som vill motionera.
.
