Röd tallstekel. Normalt uppträder larverna i grupp. Foto: Christer Björkman

Insektsskador

Insektsskadorna i skogen är omfattande redan idag, och de förväntas öka som en följd av den pågående klimatförändringen. Ökningen beror dels på mer skador av existerande skadegörare, dels genom att nya skadegörare kommer in. Det övergripande målet i Future Forests delprojekt om insekter är att bidra med kunskap om hur insektsskadegörare kan förväntas påverka svenska skogar i framtiden med särskilt fokus på ändrade skogsbruksmetoder och ett ändrat klimat.
Forskare
Christer Björkman, SLU / forskningsledare

Tea Ammunét, SLU
Helena Bylund, SLU
Maartje Klapwijk, SLU
Ida Kollberg, SLU
Martin Schroeder, SLU

Publikationer
Berggren, Å., Björkman, C., Bylund, H. & Ayres, M. 2009. The distribution and abundance of animal populations in a climate of uncertainty. Oikos, 118: 1121-1126.

Björkman, C., Bylund, H., Klapwijk,  M.K., Kollberg, I. & Schroeder, M. 2011a. Insect pests in future forests: More severe problems? Forests, 4: 474-485.

Björkman, C., Kindvall, O., Höglund, S., Lilja, A., Bärring, L. & Eklund, K. 2011b. High temperature triggers latent variation among individuals: Oviposition rate and probability for outbreaks.PLoS ONE, 6: e16590.

Björkman, C., Bylund, H. & Berggren, Å. 2011c. Insekter och klimatförändringar - vad vi vet, tror oss veta och inte vet. SLU, Fakta Skog nr 6, 2011.

Björkman, C., Berggren, Å. & Bylund, H. 2011d. Causes behind insect folivory patterns in latitudinal gradients. Journal of Ecology 99: 367-369.

Klapwijk, M.J., Battisti, A., Ayres, M.P., & Larsson, S. 2012. Assessing the impact of climate change on outbreak potential. In Insect Outbreaks Revisited (ed. by P. Barbosa, J.C. Schultz & D. Letourneau). Blackwell Publishing Ltd, Oxford, in press.

Koricheva, J., Klapwijk, M.J. & Björkman, C. 2012. Life history traits and host plant use in defoliators and bark beetles: implications for population dynamics. In: Insect Outbreaks Revisited ed. by Barbosa, P., Schultz, J.C. & Letourneau, D., Blackwell Publishing Ltd., Oxford, in press.

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn
För att nå delprojektets mål används fyra väl hopkopplade tillvägagångssätt: (1) Artjämförelser; (2) Analyser av tidsseriedata; (3) Experiment längs klimatgradienter; (4) Modellering. Se Björkman et al. (2011a) för detaljer.

I en analys av artskillnader visades att utbrottsarter av barrsteklar och fjärilar vanligtvis har en eller flera av följande livshistoriekaraktärer gemensamt: åtminstone ett gregärt (hopklumpat) levnadsstadium, övervintring som ägg och ätning på våren (Koricheva et al. 2012). För barkborrar fann vi inga tydliga skillnader mellan utbrotts- och icke-utbrottsarter.

En analys av tidsseriedata från Ungern, insamlade under perioden 1961-2009, tyder på att det finns trender men de är inte konsistenta; en del arter ökar medan andra minskar. Många arter visar inga trender.

Flera experiment längs med klimatgradienter görs både i fält och i laboratorium. Kombinerat med modelleringar används dessa data för att utvärdera i vilken mån sannolikheten för utbrott påverkas av ett varmare klimat (t.ex. Björkman et al. 2011b). En ambition är att testa huruvida tre näringsnivåer (växt-växtätare-fiende) reagerar olika på samma temperaturändring som föreslagits i nyligen presenterade modeller (Berggren et al. 2009).

I framtiden kommer även effekter av skogsskötsel att inkluderas. En sådan ansats är en tematisk arbetsgrupp om granbarkborren.

I delprojektet arbetar vi dessutom med invasiva insekter och patogener där vi nyligen arrangerade en workshop.

Senast ändrad: 2012-02-20