Skogspolitik och styrning
Globalisering och klimatförändring är två grundläggande processer som påverkar de politiska besluten på alla nivåer. Future Forests delprojekt Skogspolitik och styrning beskriver hur den skogspolitiska styrningen påverkar skogens nyttjande. Skogspolitiska beslut fattas av både allmänna och privata aktörer och på många nivåer - EU, nationella stater, frivilligorganisationer, företag och enskilda. Detta, tillsammans med med att den skogspolitiska styrningen påverkas av andra problemområden som exempelvis mark- och vattenfrågor, gör problemområdet komplext.
, Umeå Universitet
Publikationer:
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
Delprojetet arbetar tvärvetenskapligt och problemorienterat med den skogspolitiska styrningen på både EU-nivå och nationell svensk nivå. Många av de problemområden som studerats i delprojektet har valts utifrån inriktningen i andra delprojekt inom Future Forests, eftersom den internationella och nationella skogspolitiken till stor del påverkas av områden som mark-, vatten- och biodiversitetsfrågor.De områden som särskilt studerats är:
- Anpassning och begränsning av klimatets effekter på skogsbruket
- Regler och genomförande av EU:s vattendirektiv
- Förordningar om invasiva skadegörare inom EU och Sverige
- Internationella och nationella förordningar om biologisk mångfald, t.ex. Natura 2000
Alla dessa utgör exempel på områden där beslut på internationell nivå påverkar de enskilda ländernas möjligheter att utnyttja skogen. Den överstatliga regleringen innebär också målkonflikter och svåra avvägningar. EU:s vattendirektiv är ett exempel på en reglering som har stor påverkan på det svenska skogsbrukets planering. De generella juridiska ramverk och politiska beslutsmekanismer som påverkar skogen har också granskats i två rapporter.
Studierna har visat att många EU-länder har en utarbetad policy för klimatanpassning, men att skogens roll i denna policy ofta är underordnad. Åtgärder som ökar anpassningen, exempelvis en ökad andel blandsog, anses dessutom ofta som en kostnad för skogssektorn. Det är också svårt för Sverige att ensamt vidta åtgärder, till exempel för att förhindra invasiva arter, eftersom detta regleras på EU-nivå och nationella åtgärder ibland kan betraktas som handelshinder.
Pågående studier undersöker hur skogsbruket kan påverka beslutsfattandet inom EU och hur svensk skogsindustri anser sig kunna påverka arbetet på EU-nivå med bland annat invasiva arter och vattenkvalitet.