Skog, skogsbruk och skogsvetenskap: Idéer, värderingar och intressen
Historiska kunskaper om skogen och skogsbruket är en förutsättning för att förstå de vetenskapliga, politiska, ekonomiska och miljömässiga uppfattningar om skog och skogsbruk som råder idag. Orsaken är uppenbar. Dagens skogsbruk är ett resultat av tidigare beslut och våra tankar och idéer om skogen är formade av våra kulturella och mentala arv.
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
Det övergripande målet för detta delprojekt är att öka förståelsen för de intellektuella drivkrafterna bakom dagens skogsutnyttjande och skogsvetenskap. Projektet undersöker hur uppfattningar och värderingar av skogen har etablerats och förändrats, och hur de har skiljt sig åt mellan grupper av aktörer, institutioner och allmänheten. Förutom den historiska kunskap detta ger, bidrar projektet till att stimulera ett reflexivt tänkande bland aktörer som är engagerade i dagens skogsbruk samt inom skogsvetenskapen.Att gödsla i skogen
För att undersöka olika värderingar och synsätt bland skilda aktörer har delprojektet granskat ett antal historiska debatter kring skogsbruk. I en delstudie belystes debatten kring skogsgödsling (Lindkvist et al. 2011). Problemet är att denna produktionshöjande metod påverkar ekosystemen på många andra sätt, samtidigt som det är ganska dyrt. Gödselmedlet hade ett genombrott i svenskt skogsbruk i mitten av 1960-talet, växte under 1970-talet, och tappade sedan mark och stabiliserades på en låg nivå under 1990-talet. Under de senaste åren har aktiviteten ökat igen. I studien lyftes ekonomiska, politiska och miljömässiga faktorer bakom dessa svängningar fram. Vidare analyseras motstridiga intressegrupper, och vi drar slutsatsen att skillnaden mellan dessa grupper inte har minskat mycket över tiden, trots att kunskapen om gödslingen har ökat enormt på grund av forskning.
Skogsdöden
En annan studie fokuserade på ”skogdöden”, som var en av 1980-talets största miljöpolitiska frågor i Europa och Sverige. Vi har belyst det historiska förloppet för att förstå varför frågan först uppfattades som en stor kommande ”katastrof” av en majoritet i Sverige på 1980-talet för att sedan bli förlöjligad och mer eller mindre förnekad i slutet av 1990-talet. Inspirerade av samhällsvetenskapliga teorier om "fokuserande händelser" och deras politiska konsekvenser, använde vi också fallet för att diskutera betydelsen av vetenskap i det politiska beslutsfattandet under osäkra förhållanden, och vikten av vetenskaplig integritet på den offentliga arenan.
Skogliga framtidsstudier i backspegeln
För att öka självförståelsen och reflexiviteten i forskningsprogrammet i stort initierade delprojektet ett tvärvetenskapligt projekt, där vi undersöker tidigare prognoser och framtidsstudier om skog och skogsbruk. Utgångspunkten för detta projekt är att ”framtiden” ofta fungerar som ett argument för att legitimera åtgärder i samtiden, vanligtvis i den riktning som önskas av de starkaste intressena. Under de senaste 150 åren har framtidsperspektivet varit ganska självsäkert inom skogsbruket. Målet har varit att öka produktion av timmer och massaved, och det har funnits en tro att man kunde styra skogen i önskad riktning. Idag är däremot framåtblickandet betydligt osäkrare och innehåller en beredskap för oväntade förlopp, trots att kunskapen är större än någonsin. Future Forests kan själv ses som ett exempel på detta.
Den svenska modellen, allemansrätt och främmande trädslag
Vi har också deltagit i projekt ledda av forskare från andra delprojekt. Här har vi bidragit med att såväl granska olika definitioner och motsättningar rörande ”den svenska modellen” inom svenska skogsbruket, som att ge den pågående debatten om allemansrätten i Sverige en historisk dimension. Debatten om allemansrätten har nyligen intensifierats på grund av en tillströmning av utländska professionella bärplockare.
Dessutom har vi deltagit i utformandet av ett projekt för att kunna ta fram bredare, mer reflexiva och mer policyrelevanta underlag rörande kontroversiella och riskfyllda skogskötselmetoder, med främmande trädslag som exempel. Här har en särskild “dialogprocess”, där forskare samspelar med olika intressenter, utvecklats. Denna metod ska testas och utvärderas under 2012.
