FörbandsförsökSex förbandsförsök i contorta har utvärderats. Tre av dem ingår i en serie som etablerades av SCA i Sundsvalls- och Piteåtrakten, ett fjärde ligger i Västerbotten och de två sista i Östergötland. I SCA-försöken, som numera sköts av SLU, jämfördes planteringsförbanden 1,1, 1,6, 2, 2,85 och 4 m, och de mättes senast vid ca 40 års ålder. Produktionen har varit högst i de tätaste förbanden. I två av försöken hade totalproduktionen vid 40 års totalålder nått drygt 500 m³/ha för de tätaste förbanden. Skillnaden i löpande tillväxt var också förvånansvärt stor mellan de olika förbanden. Trots en relativt hög grundyta i de glesare förbanden var tillväxten klart lägre än i det tätaste förbandet, även när självgallring räknades bort. Sammantaget visar SCA-försöken att hög biomassaproduktion kan erhållas vid täta förband i contorta.
De två sydliga försöken har redovisats av Liziniewicz et al. (2011) och de visar också på rejält ökad produktion för täta förband. De undersökte också olika kvalitetsaspekter som rakhet och kvistgrovlek och fann att antalet träd som kan komma att producera virke av god kvalitet var högre för de tätare förbanden än för de glesa även om den relativa andelen träd i bra kvalitetsklasser inte skilde speciellt mycket mellan de olika förbanden.
Gallringsförsök
Under slutet av 1980- och början av 1990-talet anlades 10 gallringsförsök i contorta. I försöken jämfördes upprepade svaga gallringar med tidig första gallring, en stark gallring och upprepade gallringar med senarelagd förstagallring samt en ogallrad kontroll. Försöken har nu pågått i ca 20 år och i flera av dem har den sista gallringen utförts. Det är ännu för tidigt att dra slutgiltiga slutsatser eftersom den sista gallringen inte har hunnit få full effekt. Försöken kan ändå bidra med värdefulla resultat när gallringsstrategier ska utformas för den contortaskog som nu snabbt växer in i gallringsbar ålder.
Resultaten tyder på att gallring sänker totalproduktionen. I genomsnitt var totalproduktionen inklusive självgallrat virke drygt 50 m³/ha lägre i gallrade parceller än i ogallrade. De ogallrade parcellerna kan troligen räkna med en hög självgallring de närmaste åren då grundytan i flera fall är väldigt hög. Nettoproduktionen i gallrade parceller kan därför närma sig de ogallrade. Försöken visar också att diametern för de grövsta träden var oväntat lite påverkad av gallring. Diametern för de 500 grövsta träden var i det närmaste opåverkad av gallring. Det fanns inte heller några tecken på ökad andel skador i de ogallrade parcellerna.
Biomassafunktioner i contorta
Helträdsavverkning i gallring av contorta kan komma att bli en vanlig åtgärd. Delprojektet har därför samlat in data för att konstruera funktioner för skattning av ovanjordsbiomassa hos contorta, såväl för hela trädet som för fraktionerna stam, grenar och barr. Data har insamlats i förbandsförsöken och i de nyanlagda gallringsförsöken där träden har varit ca 25-40 år.Funktioner för skattning av total biomassa och biomassa av enskilda fraktioner kommer att konstrueras. Dessa biomassafunktioner kommer att användas i de nya gallringsförsöken (se nedan) för att beräkna uttag av biomassa och näringsämnen efter konventionell gallring och efter helträdsavverkning.
Nya gallringsförsök
Inom ramen för Skogen Skötsel har fem nya gallringsförsök i contorta etablerats. De fem försöken är spridda från Säffle i söder till Piteåtrakten i norr. Ett sjätte försök är planerat i Dalarna.
I de nya gallringsförsöken jämförs olika tidpunkt för första gallring, helträdsavverkning och gödsling. Det först utlagda försöket utanför Vindeln har mätts två vegetationsperioder efter försöksutläggning. Preliminära resultat visar på en oväntat kraftig gödslingsreaktion men ingen mätbar effekt av helträdsavverkning. Om ytterligare fem-tio år kan effekter av behandlingarna utvärderas med större säkerhet.
Praktisk gödsling i contorta
I samarbete med Holmen har ett försök med praktiskt gödsling i contorta etablerats. Tio ogallrade contortabestånd delades i två delar: en helikoptergödslad under försommaren 2009 och en ogödslad. Bestånden var utvecklingsmässigt i förstagallringsålder men de ska alla lämnas ogallrade. Träden mäts på individnivå i cirkelprovytor.
Den senaste mätningen, hösten 2011, tyder på att gödslingen redan gett effekt. Den årliga tillväxten på grund av gödsling ökade med 3 kubikmeter per hektar. Preliminärt, med erfarenhet från gödsling i tall och gran, kommer engångsgödslingen då att bidra med ca 15-30 m³sk extra per hektar under en tioårig responsperiod. Det är mer än vad som kan väntas i tall och gran.
