Skogen och klimatet

I projektet har vi även analyserat om slutsatserna förändras när beräkningarna skalas upp från bestånds- till regional nivå. Skogliga analyser på beståndsnivå blir gärna endimensionella – ofta analyseras en funktion eller ett värde i taget, t.ex. produktionsekonomi, rekreationsvärde eller naturvårdsvärde. Tidsperspektivet blir ofta syntetiskt behandlat genom exempelvis val av diskonteringsfaktor i en nuvärdeskalkyl. Skogen som system tillhandahåller samtidigt en mängd varor, tjänster och andra värden. Då det är kombinationen av en mängd bestånd som utgör detta system krävs analyser på systemnivå för att skapa en helhetsbild. Många av de processer som genererar skogens nyttigheter sker på landskaps- eller regional nivå.

Skogen har en roll som råvaruförsörjare av skogsindustrin. Hur väl skogen kan uppfylla den rollen vid en given tidpunkt avgörs av kombinationen av skogsskötsel och skogens tillstånd. För att klara biodiversiteten i norra Sverige behövs kanske att det vid varje tidpunkt finns en viss mängd gammal skog arrangerad i ett visst mönster. Detta innebär inte att varje bestånd med nödvändighet bör skötas med extremt lång omloppstid, men att vissa bestånd vid varje tillfälle sköts på detta vis.

Vinster med anpassad skogsskötsel
Resultaten av analyserna tyder på att en anpassad skogsskötsel kan minska risken för skador. Anpassningen kan innebära ändrad gallringsregim och förkortad omloppstid för gran eller byte av trädslag. Beståndskalkylerna visar att anpassad skötsel kan vara positivt även för produktion och ekonomi. En anpassning med färre gallringar och kortare omloppstider sker i viss utsträckning redan idag i södra Sverige. Produktiva trädslag som hybridlärk och hybridasp kan ge samma eller bättre ekonomi än gran. Däremot ger trädslag med lägre produktion som björk och bok betydligt sämre ekonomi jämfört med de andra alternativen.

I norra Sverige är tall huvudalternativet och dess försprång gentemot granen kommer att öka som en följd av ökade storm-, rotröte- och insektsproblem. Färre gallringar och kortare omloppstider är positivt för produktionen och ekonomin även i norra Sverige. Det trädslag som ger bäst ekonomi i norra Sverige är contortatallen. Med dagens klimat kan markvärdet tredubblas genom ett trädslagsbyte till contortatall som sköts utan gallringar jämfört med dagens odling av tall med två gallringar. Ett skötselprogram utan gallringar och med lägre slutavverkningsåldrar medför minskad risk för skador.

Analyser på regional nivå visar att tall kan ge lika bra ekonomi som gran, förutsatta att viltproblematiken vid föryngringar kan lösas. Effekter av stormskador och granbarkborreangrepp har implementerats i simuleringsverktyget Heureka: simuleringarna verkade fungera och ge realistiska resultat.

Ett gallringsfritt skogsbruk i södra Sverige, för att minimera riskerna för stormfällningar och granbarksborreangrepp, medförde en något lägre avverkningsnivå men en större andel slutavverkning och förkortade omloppstider medförde att nettot för markägaren var i nivå med referensalternativet. Det gallringsfria skogsbruket gav klart lägre skadenivåer men det tar drygt 50 år att omföra det nya skogsbrukssättet fullt ut.

Lövalternativet (björk) gav klart lägre ekonomiskt utfall och kommer inte ha möjlighet att försörja skogsindustrin i södra Sverige i framtiden. I norra Sverige ökade det ekonomiska utfallet till följd av klimatanpassad skogsskötsel där tall fortfarande gav ett bättre netto än gran. Contorta gav väsentligt bättre utfall och ökad virkesförsörjning jämfört med vanlig tall.

MINT-utredningen
Möjligheter till intensivodling av skog (MINT) analyserades under 2009 som ett speciellt regeringsuppdrag till SLU. Skogens skötsel medverkade i utredningen med en sammanställning av skogsskötselmetoder för intensivodling av skog och en analys av metodernas långsiktiga inverkan på virkesproduktion och ekonomi (Fahlvik, et al. 2009, Nilsson et al. 2011).

Analysen visade att det är möjligt att fördubbla tillväxten på delar av den svenska skogsmarksarealen, men det tar lång tid innan tillväxtökningen realiseras fullt ut. Om man idag bestämmer sig för intensivskogskötsel på 15 % av Sveriges skogsmarksareal dröjer det drygt 70 år innan tillväxten fördubblas på den arealen jämfört med referensalternativet.

De skogsskötselåtgärder som hade störst effekt för tillväxtökningen var förbättrade föryngringar, plantering av contorta, användning av bästa genetiska material (vilket betyder sticklingar för gran) samt behovsanpassad gödsling (BAG). Metoder som var speciellt gynnsamma ur ett företagsekonomiskt perspektiv var plantering av contorta och användning av bästa genetiska material eftersom tillväxtökningen nästan inte alls var behäftade med några kostnader. Behovsanpassad gödsling innebar däremot stora kostnader men gav trots det i normalfallet ett högre markvärde än ogödslade bestånd.