Douglasprovenienser för södra SverigeEn större praktisk försöksserie har etablerats i ett samarbete mellan SLU och Södra. Frön från 7 olika provenienser, 3 inlands- och 4 kustprovenienser, importerades från Kanada för att sås i Södras plantskola i Falkenberg. Plantor från var och en av dessa provenienser planterades i 0,5 ha stora ytor vilket innebär att den planterade ytan på varje lokal var ca 3,5 ha. Under två år, 2009 och 2010, planterades 21 lokaler varav 13 är inventerade. De kommer att följas även under kommande år.Preliminära resultat efter 1,5 säsonger i fält visar på en hög överlevnad (78-92%). I planteringarna gjorda 2009 hade inlandsprovenienserna en signifikant högre överlevnad än kustprovenienserna, medan inga sådana skillnader noterades i 2010 års planteringar. En stor andel av plantorna hade fått allvarliga skador av olika slag vilket gör att den höga överlevnaden måste tolkas med försiktighet då resultatet kan ha förändrats till nästa inventering.
Inlandsprovenienserna börjar växa tidigare på våren jämfört med kustprovenienserna vilket gör att de i högre grad drabbats av vårfroster. Plantor med ursprung från kusten har troligtvis haft problem vid invintringen men då detta är svårt att se har skadorna oftast klassats som okända. Andra skador som drabbat plantorna är snytbagge och vilt. Under 2012 och 2013 inventeras försöken på nytt.
På Asa och Tönnersjöhedens försöksparker anlades 2010 proveniensförsök med de ovan nämnda provenienserna. Tanken var att dessa på sikt skulle kunna användas som produktionsytor. På de lokaler som låg i eller i anslutning till Asa försökspark dog dock en hög andel av plantorna. Denna del av försöket kommer därför inte att följas mer än att ytor som innehåller inlandsprovenienser med högre överlevnad kan användas som demonstrationsytor. På Tönnersjöheden kommer hjälplantering att ske våren 2012.
Markberedning och douglasgran
På våra nordliga breddgrader har markberedning en positiv inverkan på etableringen på flera sätt: högre marktemperatur, luckring av jorden, minskad vegetation, lägre snytbaggetryck m.m. På Asa försökspark etablerades 2010 ett försök med Douglasgran och vanlig gran planterade i olika typer av markbehandlingar. Försöket anlades i en sluttning och hägnades för att minimera risken för frost- och viltskador. Eftersom syftet var att studera markberedningens effekter på de båda trädslagen jämförs plantering i fläck, invers, hög, omarkberett och något som kallades ”total”. Den sistnämnda innebar att materialet rördes om ordentligt så att man fick en blandning av humus och mineraljord. Plantor grävdes upp vid fyra olika tillfällen och torrvikt beräknades på rötter och total biomassa.
Resultaten tyder på att effekten av markbehandling är större för douglasgran än för vanlig gran. Överlevnaden för douglasgran planterad i omarkberedd mark var efter två säsonger 60 %, jämfört med 90-95 % i de övriga markbehandlingarna. Endast någon enstaka planta av vanlig gran dog oavsett markbehandling. Efter den första säsongen hade Douglas planterade i ”total” en högre torrvikt av rötter och total biomassa jämfört med de som planterats i humus. Detta var inte lika tydligt för granen.
Andra året drabbades plantorna i försöket av snytbaggeskador trots att plantorna var behandlade samma vår. Douglasgranar angreps i högre utsträckning än granarna. Framför allt fanns en stor skillnad då toppskotten på plantor av douglas ibland var helt uppätna medan inga skador kunde upptäckas på granarnas toppskott.
Bearbetning av data från trädslagsförsök
Fyra olika serier med trädslagsförsök har inventerats och analyserats. Den första etablerades på 1960- och 70-talen på Siljansfors försökspark. I försöken ingår bland annat europeisk lärk, tall, gran, björk och contorta. Den andra serien består av två försök på Tönnersjöhedens försökspark där drygt tio trädslag finns representerade, bland annat hybridlärk, kustgran, contorta, silvergran, contorta, sitkagran, tall och gran. Den tredje serien etablerades i början av 1990-talet på sex olika lokaler från Skåne i söder till Västerbotten i norr. Lokalerna valdes så att de representerar skogsmark med hög respektive låg bonitet samt nedlagd jordbruksmark. I denna serie ingår totalt 15 olika trädslag, men alla trädslag finns inte representerade på alla lokaler. Slutligen har en sammanställning gjorts av trädslagsförsök som etablerats på jordbruksmark på åtta lokaler i södra Sverige. I denna serie ingår både lövträd och barrträd medan barrträden dominerade i övriga trädslagsserier.
Resultaten tyder på att det är möjligt att nå höga produktionsnivåer på relativt kort tid (ca 20 år) på bördiga lokaler genom plantering med hybridlärk och poppel Försöken visar också att de olika lärkarterna (hybridlärk, rysk lärk, europeisk lärk) har haft hög produktion och god överlevnad jämfört med många andra trädslag. Dessutom har tallarter (t.ex. svensk tall, contorta, banksiana) i allmänhet producerat bättre än granarter (t.ex. svensk gran, sitkagran, sibirisk gran) även i södra Sverige. Man bör dock observera att många av försöken är relativt unga och produktionsnivåerna kan komma att ändras med tiden. Dessutom har de flesta av försöken varit hägnade varför inverkan av bete från rådjur och älg har varit minimerat.
