DTDT är ett prognoshjälpmedel som började utvecklas inom temaforskningsprogrammet Granprogrammet och därefter vidareutvecklats av Future Forests. DT kan göra analyser på beståndsnivå för rena och blandade bestånd av gran, tall och björk. Indata till modellen är stamantal, ålder, ståndortsindex samt medelhöjd eller grundyta. Programmet beräknar skogens tillväxt årsvis eller i femårsperioder beroende på de röjningar och gallringar som bestäms av användaren. Förutom stamtillväxt beräknar DT stående biomassa uppdelat på stamved, grenved, blad/barr och rötter.DT ger också möjlighet till ekonomiska analyser. För varje gallring och slutavverkning beräknas avverkningskostnader och intäkter. Till grund för de ekonomiska beräkningarna ligger prislistor och kostnadsfunktioner som kan anpassas av användaren.
Programmet är endast tillgängligt för nedladdning efter kontakt med forskarna.
Snytbaggemodellen
En ny modell för att skatta andelen döda plantor av snytbagge har tagits fram i samarbete med Snytbaggeprogrammet. Snytbaggemodellen beräknar andelen döda plantor tre år efter plantering beroende på vilka föryngringsåtgärder som har använts. Faktorer som påverkar skador av snytbagge och som kan studeras i modellen är bland annat hyggesvila, planttyp, markberedning och plantskydd i form av insekticider eller mekaniska skydd. Snytbaggemodellen finns tillgänglig för Internet och som applikation för iPhone.
Frostrisk
Frostrisk gör en beräkning av risken att granplantor frostskadas. Risken beror på läge i landet, hyggets topografi och markförhållanden, skogens skötsel och valet av planttyp och genetiskt ursprung. Exempel på åtgärder som minskar frostrisken är skärmställning, markberedning, större plantor och senskjutande provenienser. Faktorer som ökar frostrisken kan vara plan mark, torrt ytskikt eller om hygget är stort så att den omgivande skogens frostlindrande verkan är liten.
Den ursprungliga modellen togs fram i samarbete mellan SLU och Skogforsk, och bygger på vetenskapliga studier om hur granens skottskjutning och invintring styrs av temperatur och daglängd, samt hur den varierar med trädslagets geografiska ursprung. Tillsammans med empiriska studier och erfarenheter om hur temperaturen påverkas av skärmträd, plantors höjd, markberedning och ståndortsförhållanden kunde den kompletta modellen sättas samman.
I nya Frostrisk har en ytterligare funktion lagts till. Användaren kan där beräkna ett frostscenario för ett framtida klimat. Modellen bygger på dygnsmedel- och dygnsminimitemperaturer från SMHI Rossby Centres mest troliga scenario (kallat B2). De framtida frostriskerna beräknas i 10-års intervall fram till och med 2080.
Frostrisk är publikt tillgängligt via Kunskap Direkt.
Plantval
Webbverktyget ”Plantval”, där lämpligt skogsodlingsmaterial föreslås för valfri odlingslokal, har utvecklats och uppdaterats. Rekommendationerna har justerats för att passa det klimat dagens planteringar utsätts för. Temperatursumman är genomgående ändrad till 2010 års klimat, vilket är varmare än det klimat som Plantval tidigare byggde på (perioden 1961-1976). För tall i norra Sverige tas dessutom hänsyn till att ett varmare framtida klimat – tillväxten beräknas här för ett klimat mitt i kommande omloppstid.
Användningsrekommendationerna för tall och gran i norra Sverige är därför nu något nordligare (eller på högre höjd över havet) än tidigare, särskilt för tall. Skillnaderna är måttliga, upp till cirka en halv breddgrad, men ger ändå ett par procents ökad skogsproduktion. För tall och gran i södra Sverige har rekommendationerna inte förändrats då klimatets betydelse för valet av plantor är osäkrare här. Vikten av senskjutande gran på lokaler med vår- och försommarfroster betonas dock mer än tidigare.
Plantagedata som t.ex. klonursprung, selektionseffekter och inkorsningsnivåer har genomgående uppdaterats, vilket har betydelse för val av lämpligaste plantage. Ett nytt produktionsindex som bättre överensstämmer med arealproduktionen har tagits fram för tall i norra Sverige. Programmet har också kompletterats med illustrativa kartor.
Plantval är publikt tillgängligt genom Kunskap Direkt.
Tillväxtmodeller för genetiskt förädlat material
I ett pågående doktorandarbete ska tillväxtmodeller för genetiskt förädlat material konstrueras. Hittills har korrigeringsfunktioner för existerande ungskogsutvecklingsfunktioner tagits fram. I kommande arbeten utarbetas nya funktioner för diametertilldelning. Dessutom valideras existerande tillväxtfunktioner för mogen skog för genetiskt förädlat material.
Skogsfakultetens Nya Fältdatasystem
Ett nytt komplett webbaserat system för registrering, lagring och statistisk bearbetning av mätdata från skogsfakultetens långsiktiga fältförsök har utvecklats och implementerats. Systemet är också användbart för undervisning och information. Hela systemet med tillhörande program och databearbetnings-applikationer är tillgängligt via en egen hemsida.
Mätdata från mer än 1300 fältförsök, det äldsta etablerat 1902, lagras i en relations-databas (DB) på en server vid Skogsfakultetens IT-enhet i Umeå. Ett program för registrering av mätdata har utvecklats och finns tillgängligt via hemsidan. Statistiska bearbetnings-applikationer som statistikkort och diameterfördelningar finns tillgängliga via hemsidan.
