Det finns beräkningar som anger att hyggesfritt skogsbruk skulle kunna tillämpas på 1-2 miljoner hektar skogsmark i Sverige. Riksskogstaxeringens data indikerar att ungefär 10 % av provytorna ligger i heterogena eller tvåskiktade skogar. Kontinuitetsskogsbruk framhålls särskilt som ett alternativ i tätortsnära skogar. Skogsägare kan också ha ett intresse av att undvika investeringar i plantering och i stället utnyttja beståndsföryngring.Några länder i Centraleuropa har avstått från kalavverkning under de senaste 20 åren. I stället har man praktiserat en skogsbruksmetod som närmast kan karakteriseras som måldiameterhuggning. Det är en metod som skötselmässigt ligger mellan skärmställning och blädning. Till skillnad från den dimensionsavverkning som praktiserades i norra Sverige under 1900-talets första halva sätts måldiametern högt, ofta över 45 cm.
Kunskapsbrist om föryngring och tillväxt
Det finns flera forskningsmässiga utmaningar kring kontinuitetsskogsbruk. En är att kunna prognostisera omfattningen och utvecklingen av den naturliga föryngringen. Det behövs mer kunskap om hur höjdtillväxten påverkas av ljus, markfuktighet, vegetationskonkurrens m.m., och dessutom hur riskerna för olika skador, t.ex. storm, påverkas av avverkning i kontinuitetsskogen. En annan utmaning är att kunna prognostisera tillväxten i heterogena skogar. Det finns modeller för både inväxning och tillväxt som kan praktiseras i dessa skogar, men de måste utvecklas och valideras med mer data.
Måldiameterhuggning i flerskiktad skog
År 2009 etablerades ett försök på Tönnersjöhedens försökspark i Halland med syfte att studera beståndsutvecklingen efter olika former av måldiameterhuggning. Det ca 90-åriga beståndet bestod av tall, gran, ek och björk i varierande proportioner. De behandlingar som jämfördes var konventionell måldiameterhuggning, där träd grövre än 26-40 cm avlägsnades; måldiameterhuggning med särskild hänsyn till naturvård; måldiameterhuggning med särskild hänsyn till föryngring; samt obehandlad kontroll. De olika huggningsvarianterna sänkte den stående virkesvolymen från ca 320 till 180 m³ per hektar, och efter huggning fanns luckor på ungefär 15 % av arealen.
Den framtida produktionen skattades med Elfvings modeller för enskilda träd. Den uppmätta föryngringen i beståndsluckorna användes som ett lägsta scenario för framtida inväxning. Skattningen visade att ca 120 m³/ha kan avverkas vart 20-25:e år. Medeltillväxten motsvarar 60-70 % av den tillväxt som kan förväntas i en granplantering.
Omföring från enskiktad till flerskiktad granskog
Tre försök, två i Jämtland och ett i Småland, anlades 2010-2011 för att demonstrera möjligheten att gallra fram en heterogen beståndsstruktur i planterad granskog. Ett långsiktigt mål med försöken är också att studera uthålligheten i blädningsskogsbruk.
I bestånden, som var 35-50 år gamla, gallrades 60 % av volymen ut. De största och de minsta träden sparades systematiskt med syfte att åstadkomma maximal variation. I försöken ingår också behandlingar med markberedning och gödsling för att stimulera föryngring. Om ungefär 10 år kan föryngringsbehandlingarna utvärderas, men redan innan dess kan föryngringsstudierna användas för att validera befintliga inväxningsmodeller. Med olika antaganden om inväxning kommer tillväxten att simuleras under en 50-årsperiod. Försöksled med gallring för att skapa homogena bestånd ingår också, vilket möjliggör en långsiktig jämförelse av tillväxten i heterogena och homogena bestånd.
Föryngring under skärmställning
Vintern 2011/2012 anlades ett försök i mogen blandskog av tall och gran i Sveaskogs kontinuitetspark i Rogberga utanför Jönköping. I försöket skapades luckor av olika storlekar (10-40 m) där föryngringen studeras under olika ljus- och markfuktighetsförhållanden. I försöket testas också måldiameterhuggning på motsvarande sätt som i försöket på Tönnersjöheden.
De frågor som främst studeras i försöket är: Hur påverkar överskärmning föryngringens framtida höjdtillväxt? Räcker 20 % av den ljusmängd som finns på hyggen för att säkerställa utvecklingen av naturligt föryngrade granplantor? Hur mycket säkrare blir skattningen av höjdtillväxt om andra ståndortsfaktorer inkluderas i modellerna?
