Gallrings och gödslingsförsök (GG-försöken)Under 1960-1970-talen anlades en serie med gallringsförsök i trädslagsrena tall- och granbestånd under ledning av professor Harry Eriksson. Det tog 17 år att färdigställa hela serien som kom att bestå av 48 försök i tall och 23 i gran. Tallförsöken är spridda över hela Sverige från Norrbotten till Skåne medan granförsöken i huvudsak finns i södra och mellersta Sverige. I varje försök finns en ogallrad kontroll och en behandling som skulle efterlikna normal gallring (det första G:et). I tall utgörs den normala gallringen av tre-fyra låggallringar med ca 20 % uttag av grundyta. I gran gjordes fyra-sex låggallringar med ca 20 % uttag. Förutom dessa två behandlingar testas olika gallringsstyrka där en engångsgallring med ca 60-70% uttag utgör extremen. Andra gallringsbehandlingar som ingår är tidigarelagd och senarelagd förstagallring, och höggallring.Det andra G:et i GG-försöken står för gödsling. I alla försök ingår gödsling med enbart kväve och med kväve och fosfor i kombination. De gödslade parcellerna gallrades på samma sätt som den normala gallringsbehandlingen. Dessutom ingår gödsling av ogallrade parceller i ett mindre antal försök. En utförlig beskrivning av försöken finns i Nilsson et al (2010).
Kraftig gallring sänker tillväxten
Gallring sänker alltid volymproduktionen om man jämför bruttotillväxt, där volymen i det självgallrade virket ingår. Nettoproduktionen, där endast virke i levande eller utgallrade träd ingår, kan dock vara högre i de gallrade ytorna. För tall var nettoproduktionen lika stor i den normala gallringen som i den ogallrade kontrollen medan behandlingar med starkare gallringsuttag sänkte nettoproduktionen. För gran fanns det en tendens till högre nettoproduktion för den normala gallringen än för den ogallrade kontrollen. De kraftiga gallringsuttagen sänkte dock nettoproduktion i jämförelse med ogallrad kontroll, precis som för tall.
Liten effekt av gallring på de avverkade trädens dimensioner
Grövre träd med högre värde och lägre avverkningskostnad. Det har traditionellt varit det viktigaste målet med gallring. GG-försöken visar dock att de normala gallringsbehandlingarna bara påverkar dimensionsutvecklingen marginellt, när man tittar på de dominerande träden som är tänkta att stå kvar till slutavverkning (Agestam 2009).
I tall var medeldiametern för de 300 största träden vid sista mätningen 26,2 cm för den normala gallringen och 25,0 cm för den ogallrade kontrollen. Medeldiametern för de största träden hade alltså bara ökat med en dryg centimeter eller 4 %, och skillnaden var inte statistisk signifikant. För gran var skillnaden något högre. Medeldiametern för de 300 grövsta träden var 31,6 cm efter normal gallring och 28,8 cm utan gallring.
Normalt anges medeldiametern vid slutavverkning som medelvärdet för alla kvarvarande träd. Då har de gallrade behandlingarna i samtliga fall klart högre medeldiameter än de ogallrade. Men skillnaden i medeldiameter beror i högre grad på att de små träden har tagits ut i gallringarna än på att de kvarvarande träden har vuxit bättre efter gallring. Om istället medeldiametern för kvarvarande och utgallrade träd jämförs, var medeldiametern högst i den ogallrade kontrollen både för tall och för gran. Detta oväntade resultat beror på att väldigt många små träd avverkas i gallringarna och de drar ner medeldiametern.
Bra gödslingseffekt i tall
Gödsling medförde ökad tillväxt för tall men inte för gran. Att gran inte visade någon gödslingsreaktion beror troligen på att de flesta granytorna ligger på bördiga lokaler där gödsling normalt inte resulterar i ökad tillväxt. Gödsling i tall var däremot en väldigt bra åtgärd både för produktion och för ekonomisk avkastning. Tillväxten ökade med i genomsnitt cirka 20 %. Den ekonomiska avkastningen blev ännu högre genom att träden blev större, fick högre värde och blev billigare att avverka per kubikmeter.
På tio tall-lokaler kunde gödsling i gallrade och ogallrade parceller jämföras. Jämförelsen visade att produktionsvinsten var högre i den ogallrade behandlingen, särskilt vid gödsling i gammal skog.
Orsaker till gallringsreaktion
För att förklara mekanismerna bakom gallringsreaktionen eller utebliven gallringsreaktion har två försök studerats mer intensivt. Det ena är ett gallringsförsök på Tönnersjöhedens försökspark i Halland (Walentin och Nilsson, 2011), det andra ett gallringsförsök på Flakalidens försöksområde i Västerbotten.
Båda försöken visar att de enskilda träden i gallrade parceller växer sämre än motsvarande träd i de ogallrade kontrollerna under första året efter gallring. Efterhand ökar de dock sin tillväxt och under år två och framåt har de en högre tillväxt än träden i de ogallrade parcellerna.
Studierna visade som väntat att träden närmast stickvägar växer bättre än träd längre in i beståndet. Ett oväntat resultat var dock att trädens tillväxt påverkades av närheten till stickväg även i de starkast gallrade parcellerna. Där var det inte någon skillnad i täthet mellan den stickvägsnära zonen och längre in i beståndet. En trolig orsak var att de stickvägsnära trädens tillväxt gynnades av ris som samlats i stickvägen.
