Björkförsök på Tönnersjöheden. Foto: Ulf Johansson

Björkens produktion

Future Forests delprojekt om björkens produktion ska öka kunskapen om de två björkarternas tillväxt i olika delar av landet, på olika ståndorter och vid olika skogsskötselprogram. Inom projektet utvecklas hjälpmedel för prognoser över beståndsutveckling, tillväxt och produktion i björkskog i Sverige. Frågor som studeras är bland annat hur björkens veddensitet, tillväxt och produktion varierar med ståndortsförhållanden och skötselåtgärder.
Höjdutveckling i rena och blandade vårt- och glasbjörksbestånd
Under 1990-talet utvecklades nya höjdutvecklingskurvor för björk. Dessa används nu för en översyn av en praktisk handledning för användning av Skogshögskolans boniteringssystem.

Ståndortsbonitering av björk och trädslagsjämförelser mellan tall, gran och björk
Med avstamp i tidigare forskning har en metod för ståndortsbonitering av björk vidareutvecklats. Dessutom har metoder för trädslagsjämförelser mellan tall, gran och björk tagits fram (Ekö et al. 2008).  Som underlag användes ca 14500 provytor från rikskogstaxeringen 1983-87. Ståndortsindex (SI) beräknades med ledning av ståndortsegenskaper varefter potentiell produktion (bonitet) för de aktuella trädslagen beräknades och utrycktes som relativa bonitetskvoter för olika ståndorter och läge i landet.

Veddensitet hos björk
Generellt har björk högre veddensitet än barrträd och det finns skillnader i veddensitet mellan olika ståndorter. Inom delprojektet analyseras variationen i veddensitet hos glas- och vårtbjörk och hur denna påverkas av ståndortsegenskaper och skogsskötselåtgärder. En omfattande primärbearbetning har genomförts av densitetsdata från insamlade borrkärnor från utvalda provträd på tillfälliga provytor i björkskog över hela landet. Under 2011 pågår arbete med att utveckla en generell modell för veddensitet i björkskog i Sverige.

Prognosmodell för beståndsutveckling i björkskog
En modell för arealbaserad volymproduktion i beståndsbildande ren och blandad vårt- och glasbjörkskog i Sverige håller på att utvecklas. Effekter av olika ståndorter (bördighet, regional fördelning, mm) och skogsskötselåtgärder (utgångsförband, gallringsregim, omloppstid, mm) studeras i första hand. En omfattande primärbearbetning har genomförts av träd-, stubb- och årsringsdata från tillfälliga provytor i björkskogar. De modeller som hittills utvecklats omfattar funktioner för årlig grundytetillväxt och en statisk volymfunktion. Både grundytetillväxt och volymer beräknas på beståndsnivå.

Tillväxtfunktionerna avser etablerad skog och som utgångsläge används tidigare framtagna funktioner, vilka vidareutvecklas inom detta delprojekt och kompletterats med nytt material. Under 2011 testas de framtagna funktionerna och deras utfall jämförs  med andra studier och fasta fältförsök. En jämförelse av tillväxt enligt framtagna funktioner och uppmätt tillväxt i bestånd med förädlat björkmaterial är också planerad.

Senast ändrad: 2012-01-16