Samverkan och konflikt i framtidens skogar
Klimatförändringar och ett intensivare skogsbruk i kombination med ökad efterfrågan på skogens resurser från olika grupper kommer att leda till fler målkonflikter i framtiden. För att lösa konflikterna på ett konstruktivt sätt krävs nya metoder och institutioner. Det övergripande målet för detta delprojekt är att analysera och ge svar på frågor som handlar om konflikternas roll i en hållbar skogsförvaltning.
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
Projektet startade med att kartlägga olika målkonflikter som kan uppstå i dagens och morgondagens skogsförvaltning. Tillsammans med olika intressenter identifierades konflikternas betydelse nu och i framtiden. Resultaten bekräftade antagandet att konflikter kan uppstå på olika skalor, från den lokala konflikten med en ensam skogsägare till konflikter på landskapsnivå med en mer splittrad ägarbild. Konflikterna skiljer sig också i hur många intressen som är inblandade.Ett antal fallstudier genomfördes för att öka kunskapen om hur olika konflikter uppstår och kan hanteras. Konflikter kan schematiskt grupperas i fyra olika kategorier (I-IV) utgående från skala (lokal eller regional) och antal inblandade intressen (få eller många). De olika studierna berörde avvägningenmellan virkesproduktion och biologisk mångfald (konflikt I); konflikten mellan virkesproduktion, biodiversitet och rekreation (konflikt II); konflikter kopplade till älgbete(konflikt III); och studier kring det kommersiella nyttjandet av allemansrätten särskilt bärplockning samt hur globala trender påverkar svenska skogsbruksmodellen (konflikt IV).
I dessa studier har ett flertal metoder för att hantera konflikter eller intressemotsättningar prövats: flermålsansalys; deltagande planering; adaptiv förvaltning; ekosystem-baserad förvaltning samt olika institutionella lösningar som till exempel förändrade regelverk. Bland annat utvecklade vi metoden flermålsanalys genom att ta större hänsyn till de bakomliggande värderingarna vid valet av beslutsalternativ. Det ledde till att beslutsprocessen kunde förenklas och att de underliggande värderingarna förtydligades. Vi utvecklade också verktyg för flermålsanalys där expert- och användarkunskap kan kombineras. Med dessa verktyg kan beslutsfattare och andra intressenter frikopplas från bedömningen av alternativ och i stället fokusera på värderingar.
En jämförelse av olika konfliker visade att deras roll varierar beroende på typ av konflikt. Konflikter kan vara funktionella, dvs de kan bidra till utveckling av politik och förvaltning när de hanteras och löses. Konflikterna kan också vara av perceptuell karaktär. De typerna av konflikter är betydligt svårare att hantera eftersom de bygger på värderingar och attityder som kan vara svåra att lösa genom till exempel kompromisser. Konflikterna kan också bero på strukturella eller institutionella faktorer och kan då hanteras genom till exempel regelförändringar. Genom klassificeringen av konflikterna har vi fått bättre förståelse för lämpliga sätt att hantera olika typer av konflikter.
