Future Forests delprojekt Biodiversitet handlar om växter, djur och naturvård i skogen. I den svenska skogen finns mer än 20 000 växt- och djurarter, och en del är hotade som en följd av ändrad markanvändning. Dagens skogs- och naturvårdspolitik anger att alla inhemska arter ska kunna fortleva i livskraftiga populationer. Den naturvårdsbiologiska forskningen lägger därför mycket fokus på så kallade rödlistade arter, men också på artsamhällen som minskar och på arter som är vanliga idag men som riskerar att bli ovanligare. I delprojektet varvas kortare projekt med etablering av nya, långsiktiga fältförsök. Arbetet innefattar också förslag till hur markanvändningen kan planeras för att ge största möjliga nytta för såväl naturvård som skogsproduktion.
Filer tillgängliga för nedladdning
| Ikon som illustrerar filtyp |
Filnamn |
En allt effektivare skogsvård och högre virkesproduktion leder till mer ensartade och täta skogar, vilket riskerar att påverka den biologiska mångfalden negativt. I delprojektet undersöker vi det intensivare skogsbrukets effekter på flora och fauna med både långsiktiga fältförsök, nya datainsamlingar och med teoretiska analyser och simuleringar. Delprojektet undersöker också om produktionsskogar kan restaureras för att skapa förhållanden som gynnar mångfalden. Dessutom studeras effekter på växer och djur av nya markanvändningsmodeller och av skogsbränsleuttag. Forskningen bedrivs i samarbete mellan SLU (Umeå och Uppsala) och Skogforsk.Fältförsök med intensivt skogsbruk
Ett fältförsök har startats inom Future Forests stora försöksområde Strömsjöliden i Västerbotten där vi studerar de långsiktiga effekterna på flora och fauna av ett intensivt skogsbruk. Behandlingarna innefattar kraftig gödsling och odling av contortatall. Innan behandlingen gjordes noggranna inventeringar av fåglar, smågnagare, kärlväxter, mossor, vedsvampar och insekter. Regelbundna inventeringar kommer att följa upp hur dessa artgrupper påverkas.
MINT-utredningen
Effekten på den biologiska mångfalden av ökad användning av ungskogsgödsling, contortatall och hybridasp analyserades i intensivskogsutredningen ”MINT” år 2009. Bedömningen var att effekterna på landskapsnivå kan vara acceptabla, om åtgärderna planeras hänsynsfullt och omfattar en liten del av arealen, men att stora negativa förändringar kan ske i vissa landskap (Strengbom et al., 2011). Exempel på arter som kan påverkas negativt är blåbär och lingon, som minskar vid såväl ungskogsgödsling som odling av contortatall.
Triadskogsbruk
Den svenska markanvändningsstrategin för skogsbruket innebär att naturhänsyn visas i varje bestånd i produktionsskogen samt att en liten del avsätts som reservat. Ett alternativ är att lägga till en intensivskogskategori och kompensera förlusten i naturvärden genom högre grad av naturhänsyn och/eller fler reservat (den så kallade triad-modellen). Simuleringar av kolonisation och utdöende i ett landskap tyder på att såväl skogsproduktion som biologisk mångfald kan gynnas av triadskogsbruk (Ranius & Roberge, 2011). Mångfalden uttrycktes som minskad utdöenderisk för arter knutna till död ved.
Restaurering med brand och luckhuggning
I takt med att fler skogar påverkas av det moderna skogsbruket ökar behovet av att återskapa naturvärden i tidigare brukade skogar. Detta kan till exempel ske inom områden som är frivilligt avsatta för naturvård (skogsägare som är certifierade avsätter 5 % av sin produktiva skogsmark för naturvård). Ett nytt restaureringsexperiment etablerades 2010-2011 i Västerbottens och Västernorrlands län i samarbete med Holmen Skog. I försöket testas restaurering med brand och luckhuggning och jämförelser görs med områden som lämnas för fri utveckling. Syftet är att återskapa död ved, lövinslag och luckighet. Före restaureringen gjordes noggranna inventeringar av fåglar, kärlväxter, mossor, vedsvampar, insekter och smådjur. Dessa artgrupper kommer att följas med jämna intervall under en lång följd av år.
Utläggning av döda aspstammar
I samarbete med finska forskare har vi visat att döda aspstammar kan vara en effektiv restaureringsåtgärd för insekter som är beroende av detta substrat (Ranius et al., 2011). Åtgärden kan vara aktuell på lokaler som är kända för att hysa en rik och specialiserad fauna knuten till död ved men där tillgången på substratet är låg eller ojämn. Aspstammarna gör större nytta om de läggs ut inom ett par hundra meter från spridningskällorna jämfört med om de läggs längre bort.
Biobränsleskörd och biologisk mångfald
Grenar och toppar (grot) tas numera ut vid drygt hälften av alla slutavverkningar. I en modelleringsstudie analyserade vi hur 600 arter av svampar, skalbaggar och lavar knutna till död ved och granbark kan komma att påverkas av grotskörd (Dahlberg et al., 2011). Om man tar ut grot vid slutavverkning kommer mängden klen död ved att minska med ungefär 40 % på lång sikt. Bedömningen är dock att det inte nämnvärt ökar utdöenderisken för arterna, eftersom klenved av gran har ökat i de svenska skogarna de senaste decennierna.
